Mat som helar kropp & själ

Att köra händerna i en jäsdeg. En plåt varma, nygräddade kanelbullar. Varm choklad med en len klick lättvispad grädde. Doften av en uppskuren, perfekt mogen mango. Nybakad äppelpaj i ugnen, när du öppnar ugnsluckan och dofterna flödar ut. Det är inte för inte termen ”Comfort foods” etablerades. Att laga mat eller baka är kanske inte bara en praktisk, nödvändig syssla, utan kan kanske vara ett sätt att reglera vårt nervsystem och främja vårt psykiska välbefinnande. Genom att vara närvarande i stunden, fokusera på en kreativ uppgift och engagera våra sinnen kan vi potentiellt lindra (mild) oro, stödja vår självkänsla och minska stress. Så nästa gång du känner dig överväldigad (obs! jag pratar om milda, hanterbara känslor, vi ska alltid söka hjälp av professionella när det behövs, samma om det uppstår problem om tex tröstäta, att äta för mycket/lite av emotionella orsaker), varför inte knyta på dig förklädet och ge dig ut i köket för en stund av terapeutisk avkoppling?

Begreppet Comfort food är förresten en typ av mat som ger oss en känsla av trygghet, tröst och välbefinnande. Det handlar ofta om rätter som vi förknippar med barndom, hem, eller speciella stunder i livet. Dessa maträtter har en förmåga att väcka känslor av värme och nostalgi, och de tenderar att vara rika på smak och energi. Comfort food kan vara allt från en hemlagad soppa, en mättande gryta eller en portion gröt till en läcker hallonpaj med vaniljsås eller nygräddade kanelbullar.

Varför kallas det ”comfort food”?

Ordet ”comfort” kommer från den känsla av lättnad och lugn som vissa rätter kan ge oss, särskilt när vi känner oss stressade, ledsna eller utmattade. Det handlar inte bara om matens smak, utan också om den emotionella kopplingen vi har till den. Det kan vara en koppling till traditioner, familj eller barndomsminnen. Den här typen av mat erbjuder en sorts upplevd känslomässig trygghet. Vad det är för rätter beror på vem en frågar.

Exempel på vanliga comfort food kan vara:

• Mammas palt (Susannes comfort food)
• Mormors köttbullar (Susannes comfort food)
• Nygräddade kanelbullar med ett glas kall mjölk
• Ugnspannkaka (länkade recept för inspo)
• Lasagne
• Potatismos
• Stekt kyckling med pommes frites (Vanligt i USA)

Det som definierar comfort food är alltså inte bara vad det är, utan hur det får oss att känna oss – det ger oss tröst, lugn och en paus från vardagens stress. Det gäller dock att hålla balansen i comfort foods-världen eftersom mycket av det är väldigt energität mat och alla av oss behöver inte riktigt alltid så mycket energi varje dag. Men nog om detta begrepp.

Jag funderar förresten på att etablera ett nytt begrepp ”Comfort cooking”. Vad tycker ni? Det är kanske mer mindful cooking iofs. Och det är inget nytt begrepp. Det är det jag tar till när världen känns mörk. En bulldeg. Med mycket kardemumma.

Potatismos och bröd är klassiska exempel på comfort food.

Bake me happy?

Vi lever i en värld där stress, rädsla och oro är vanliga känslor för många av oss. Men visste du att en enkel aktivitet som att laga mat eller baka kan vara en del av att hantera dessa känslor? För många har matlagning och bakning blivit mer än bara en daglig syssla – det är ett sätt att slappna av, vara närvarande och ge oss själva en stund av mental paus. För mig är det en form av medveten meditation. Det är definitivt ett av mina kärleksspråk till mina nära och kära. I varje måltid finns det kärlek och omtanke. Jag påstår inget här, jag är inte kvalificerad för att göra det, jag säger absolut int att matlagning kan ersätta något annat och andra metoder. Men mina upplevelser av workshops inom ämnet samt åren i kök säger att det är värt att utforska, även om det enbart skulle kunna vara det minsta minsta hjälp. Det kanske tom kunde finnas någon variant ”på recept” och även förebyggande, precis som fysisk aktivitet? Kanske i kombo med dietist eller psykolog. När folkhälsan nu ser ut som den gör.

Vad menar jag med matlagning och bakning som terapi?

Matlagning och bakning som terapi handlar just som det låter om att använda dessa aktiviteter för att främja mental hälsa och välmående. Det handlar inte enbart om att tillaga goda rätter, utan om att skapa en meditativ upplevelse genom att vara närvarande i stunden. Att röra degen, hacka grönsaker eller blanda ingredienser engagerar våra sinnen och hjälper oss att släppa tankar på allt annat som kan orsaka stress. Smaken och att äta blir en bonus!

Jag brukar prata om mat som medicin. Inte enbart nu när jag jobbar med just det i den kliniska studien på universitetet, utan tidigare också. Inte minst när vi bakade och lagade mellanmål tillsammans med barnen och familjerna på Barn 3 på NUS. Där blev maten en mötesplats och möjlighet att pausa det intensiva som nu ens är möjligt att pausa vid en sån situation. En sådan gång, när färger, dofter och sinnen är engagerade blir maten en form av aktivitet, en terapi. Matterapi. Inte för att det just går att bevisa effekten av det från ett par tillfällen, men alla vi som var närvarande kände att det var något speciellt som hände. Och som ni vet, barn berättar både det ena och andra, så vi fick löpande feedback. Stunden med kockmössa på, förkläde, kladdig blå glasyr, monstermuffins, frukt och tacos i en salig blandning mellan droppställningar och spritspåsar var för barnens och familjernas skull, men de påverkade oss alla. Enligt barnen som deltog, både de som var på avdelningen som patienter och syskon samt föräldrarna så blev det en viktig stund mitt i allt. Många av barnen hade varit sjuka ett tag och tex fått medicin tillsammans med glass, vilket hade förstört njutningen av glass totalt för dem. Det är så vi människor gör, vi försöker vårat bästa. Och på något sätt behöver medicinerna tas. Att få hitta nya vägar till goda smaker genom självbestämmande och nyfikenhet blev extra viktigt eftersom näringsbehovet är stort och smakerna ofta förändras av olika behandlingar. Alla barnen hittade dock något de var sugna på att utforska och smaka när det fick möjlighet att botanisera och utforska själva bland råvaror och recept. Metoden spreds till alla barncancercentrum i Sverige och boken som barnen skapade tillsammans med oss delades ut till alla barn som nyinsjuknade. Den är slutsåld sedan länge, behovet var stort.

Kan matlagning eller bakning verkligen hjälpa till att reglera vårt nervsystem?

När vi lagar mat eller bakar, tvingas vi att vara i nuet. Det innebär att vi släpper, iaf i någon mån på tankar om oro för framtiden eller grubblerier om det förflutna. Om så väldigt kort. Denna fokus på nuet hjälper till att sänka nivåerna av stresshormonet kortisol och aktiverar parasympatiska nervsystemet – det som styr kroppens avkoppling och återhämtning.

Forskning om mat och psykologi

Men kan man säga verkligen säga det? Vad finns det för bevis? Jag har läst artiklar om detta, men skriver inte detta inlägg för att hävda vetenskapliga bevis eller så, min utgångspunkt är att väcka nyfikenhet, tankar och inspiration. Det är även min upplevelse från mitt praktiska arbete med detta. Men det bästa är nog ändå att testa själv. Testa laga mat eller baka en dag när du har tid- och gör det medvetet. Känn dofter, smaker, stanna upp lite mer än vanligt. Hur känns det efteråt? Efter ett par gånger?

Hur påverkas vi av baka och laga mat?

Det beror på, antagligen på massa olika sätt. Jag gillar att fundera på det och ett par konkreta exempel kan vara:

1. Avkoppling genom att fokusera: När vi lagar mat eller bakar, tvingas vi att vara koncentrerade på processen. Denna koncentration kan hjälpa till att minska negativa tankar och oro.
2. Kreativitet och skapande: Genom att vara kreativa med ingredienser och presentation, får vi utlopp för våra känslor och tankar på ett positivt sätt. Detta kan ge oss en känsla av välbefinnande.
3. Socialt Sammanhang: Många människor finner tröst i att laga mat och baka tillsammans med andra. Denna sociala interaktion kan vara en kraftfull metod för att minska känslor av ensamhet och isolering, vilket i sin tur kan minska ångest.
4. Sensorisk upplevelse och återkoppling: Doften av nygräddat bröd, färska örter eller en nygrillad korv aktiverar våra sinnen. Denna sensoriska upplevelse kan ha en lugnande effekt på vårt sinne.

Men, kanske viktigast av allt om jag får sticka in en grej…

Kom ihåg – du behöver inte vara en expert för att göra det här. Det ska inte bli ännu en sak att prestera och stressa eller ha dåligt samvete om. Det handlar om att ge oss själva en plattform för att andas, skapa och kanske även njuta av nuet. När det passar. Ibland är det istället bekvämimpa som passar bäst.

Ge det ett försök – din själ och ditt nervsystem kommer att tacka dig! Och om inte annat så har du en måltid eller go’fika att njuta av.

Bara en sån sak!

Ps. har du också tänkt på det här med matens effekt på vårat sinne och välbefinnande? Vad är din känsla?

Har du något tips kanske?