Ikväll 18.15 på ettan så sänds mitt allra sista Go’kväll. Programmet slutar sändas från Umeå nästa vecka och ett nytt program som sänder med bas i Stockholm tar vid i Januari. Efter 28 år så behöver program förnyas, och jag kommer ändå att sakna. Sakna att jobba med det i Umeå tillsammans med gänget på TV-huset där. Tusen Tack till Er tittare, kollegor, gäster och andra tv-vänner. Nu är det dags att gå vidare. Ikväll fixar jag saffranspäron och en rulltårta med cheesecakefyllning.

Recepten hittar du här när programmet sänds.

Jag har nyss postat en bildkavalkad med minnen på Susannes skafferi’s Facebooksida om du känner för lite nostalgi någon dag. Jag har ju varit utelåst från Meta’s plattformar ett tag så nu var det trevligt att kunna dela bilder där igen. Det äventyret med Meta’s support påminde mig än en gång hur tacksam jag är för den här plattformen och bloggen som är bara min 😀 och Er, dårå. Där vi kan mötas utan tjorv, som ett fikarum med vänliga vänner som byter recept och samtalar.

Jag är så tacksam för åren på Go’kväll och Ni som har hängt med oss i rutan.

Från djupet av mitt hjärta, stort varmt TACK för allt! Ni är bäst.

Ps. jag tror att många är vintertrötta, har mycket innan jul mm men om någon orkar så dela gärna ett minne eller lämna en kommentar vad du önskar mer av i framtiden, det skulle vara roligt för mig att höra. Puss på er!

En av de vanligaste kommentarerna och frågorna jag får i december handlar om mina recept på olika kålsallader. Det är så roligt att höra! Jag har sammanställt ett par här, hoppas att ni gillar dom!

Jag startar med denna, här har jag blandad olika sorters kål och med en adventstouch som piggar upp smakerna och gör salladen extra saftig och smakrik. Rostade nötter och apelsin sätter pricken över i:et.

Foto: Tomas Olsson, SVT

Saftig 3-kålssallad med lingon & ingefära

250 g rödkål

250 g brysselkål

250 g grönkål

1 liten purjolök

1 dl lingon

Dressing

1 msk fransk senap eller grov

1 dl äppelcidervinäger

0,5 dl matolja

2 tsk färsk ingefära, riven

1-2 tsk sambal oelek

1 tsk salt

valfritt: rivet apelsinskal från 1 apelsin, rostade nötter

Så lagar du

Strimla samtliga grönsaker fint. Skaka ihop samtliga ingredienser till dressing i en burk med lock. Massera in dressingen i salladen, lägg upp på fat. Toppa med lingon och nötter.

Tips! Om du vill ha extra sötma kan du tillsätta russin eller torkade tranbär.

Ni kanske minns filmerna vi spelade in på Pensionatet i fjol i Piteå? Annars, eller om du vill kolla igen så hittar du dem här!

Sedan har vi denna, lite enklare, som jag ofta gör till vardags.

Sötsyrlig rödkålssallad, 4-6 port
0,5 litet rödkålshuvud
0,5 purjolök
o,5 dl äppelcidervinäger
1 msk honung
0,5 dl matolja
0,5 tsk salt
0,5 tsk vitpeppar eller sambal oelek
Såhär gör jag
Strimla kålen, skölj i vatten och låt rinna av. Skiva purjon, blanda ihop samtliga ingredienser.
Förvara salladen i kylen. 
Jag gör ofta den här salladen på en höft. Ibland blandar jag i strimlade morötter också. När paprikan inte kostar en miljard så är det också gott och vackert att att ha i.

Sedan har vi en riktig favorit som jag gjorde hos Clara!

Den är bland annat smaksatt med sesamolja och soja och var en hejdundrande succé på skördekalaset i deras växthus.

Foto: Clara Lidström

Rödkålssallad med asiatiska smaker, ca 8-10 port

1 rödkålshuvud

1 purjolök, strimlad

0,75 dl äppelcidervinäger

1 dl ljus soja (japansk)

1 dl rapsolja

1 msk honung

Ett par droppar sesamolja
Till garnering: 2 msk sesamfrön

Gör så här

1. Skär rödkålen i tunna strimlor. Använd gärna mandolin, osthyvel eller matberedare.

2. Skölj den strimlade kålen i ett durkslag och låt rinna av.

3. Blanda kålen med samtliga ingredienser, massera gärna in dem (spara lite purjolök till garnering).

4. Låt salladen stå och dra minst en timme före servering. Rör om ett par gånger under tiden.

5. Strö över sesamfrön och resten av purjolöken vid servering.

Hur har ni det hos Er? Har ni hunnit bestämma julmaten än?

Ps. Här kommer ett bonustips till på en god julsallad med krispig brysselkål, granatäpple och rött äpple som Marie påminde mig om nedan. Tack Marie!

Foto: Martin Wallinder, SVT

Äntligen är det dags att skicka ut första upplagan av mitt mat-kärleksbrev till Er alla som prenumererar.

Hur gör man för att prenumerera?

Var snäll och läs igenom det här noga. Jag har fått uppdatera instruktionerna ett par gånger, eftersom det inte går att prenumerera via kommentarerna nedan. Jag har inte möjlighet att ordna det, det behöver gå in i e-postlistan.

Såhär gör man:

1. Det finns ett formulär till höger om inlägget där du skriver in din e-post. Det är det enda sättet att anmäla sig till nyhetsbrevet, så gör jättegärna det!
2. Det går inte att anmäla sig via kommentarerna nedan, för du behöver skriva in din adress samt godkänna själv. Jag har inte möjlighet att leta upp e-postadresser från kommentarerna. Jag skapar allt innehåll personligen, så jag behöver den hjälpen för att kunna hantera ett nyhetsbrev.

Jag har blivit så fundersam med allt som händer med sociala medier och ai mm. Känner att jag vill gå tillbaka till hur det var förr när vi hade nyhetsbrev. Visst finns det bra saker med ai och sociala medier, missförstå mig inte. Men det jag gillar som människa är äkta connection. Kärlek och äkta vänskap. Jag läste i tidningen idag att ai agerar terapeut och ”kompis” till barn, 8-åringar skulle ha varit aktuellt som målgrupp för ett techbolag. Mina inlägg blir kopierade rakt av, hemsidan spammas av ryska bot:ar eller nåt, jag har blivit hackad och malen på/av Meta när jag blev utelåst, hackad och imiterad på deras plattformar. Har spenderat dagar i deras support för att rätta till det, det funkar inte när man har ett jobb och driver företag. De har inte varit hjälpsamma. Eller, en gång var de det. Min känsla för dem är minst sagt stukad. Det hjälper inte till att Zuckerberg som äger Meta har uppvisat minst sagt tvivelaktigt omdöme, tex sägs det att han parkerat sin enorma lyxbåt i Narvik för att besöka Sápmi och utöva heliski under en säsong när det är direkt olämpligt pga renarna är havande och kalvar i fjällen och kan få missfall om de störs samt av uppenbara miljöskäl (finns många andra sätt att åka skidor på Zuck, kom igen!) samt att Meta betalar massor av pengar till en viss president. De verkar tyvärr dela värderingar och ”miljötänk” med varandra. Youtube känns okej än, men då har jag inte läst på djupare vad som pågår där. Men jag vet att många av mina läsare inte vill vara på sociala medier och jag respekterar det.

Så nu skriver jag brev, som förr i världen. Tänker ha kvar mina sociala medier, men jag vill gärna att vi har ett till sätt att kommunicera på så att jag kan nå er. Det kommer att vara oregelbundet och variera i längd, men alltid i kärlek.

Kram!

Ps. Stort Tack Fotograf Lena Lee för bilden på mig och Formgivare Sofie som beskar den åt mig.

Igårkväll gästade jag Go’kväll och lagade prisvärd mat på rotfrukter. Det blev bland annat den här värmande soppan på rostade morötter, smaksatt med citron och till det en smakrik créme fraicheröra med rostad citron och vitlök. Portionspriset är cirka 8,65 kr, det är verkligen prisvärt med soppa.

Jag serverade soppan med varma mackor och ägghalvor så att alla ska bli riktigt mätta.

Det blev även en krämig stroganoff på rotfrukter och halloumi. Här hittar du receptet till den.

Rätterna gick hem hos gästerna och det blev en trevlig kväll, även om det är ett tyngre tema vi pratade om. Tycker att det är jätteviktigt att ta upp hur verkligheten ser ut i samhället. Just det! Grillade varma mackor och har ett specialknep som du hittar här!

Vi testade även olika sorters kålrot, tänk vilken skillnad det kan vara!

Vad säger ni vänner, gillar ni kålrot? vad brukar ni göra av den?

Önskar er alla en fin kväll!

I fredags gästade jag SVT Go’kväll-köket för en av de sista gångerna. Jag lagade små tilltugg och fixade drinkar till ett fredagsmys som jag hoppas känns värdigt programmets långa historia. Uje Brandelius var gäst och Tara tipsade om film och tv, Beppe programledde.

Jag missade att fota, det blir lätt så på kvällar med direktsändning, men här hittar du alla recepten.

Äpple Moscow mule-cocktail

Flytande äppelpaj med salt karamell

Päronpinsa

Krustader med smältost & marmelad

Och om du missade programmet så finns det på SVT Play ett tag till. Kommer verkligen att sakna att träffa er alla via TV-rutan, men allt har sin tid och det har varit jätteroligt att jobba häruppe i mitt älskade norr där jag kommer ifrån och få göra recept till Er. Det nya förkvällsprogrammet som börjar sändas efter nyår låter spännande och jag hoppas att vi oavsett vad som händer kommer fortsätta att ses här på bloggen! Det har varit och är min ambition att vi ska kunna mötas här som en vänlig och varm plattform med fin och välkomnande energi.

Ps. Nyhetsbreven kommer vara en plats där jag delar mer recept och grejor för er som är mina trognaste vänner. Publiceringstid är oklar och oregelbunden, det blir när jag har möjlighet. Eftersom det är gratis är det nog ändå värt att prenumerera tänker jag 🙂

Paltsmeten gled smidigt ner i den varma grytan på spisen. Jag satt uppflugen på kökssoffan i köket med de randiga trasmattorna och frågade Nanna hur man gör, medan min kompis ställde fram pippari och Nanna hämtade kall mjölk. Vi var i Järvis själva, på semester hos min kompis morföräldrar. Det var roligt, ibland fick vi gräva upp potatis och dom är av en särskilt bra sort där. Man fick lära sig sånger på Meänkieli. Jag fattade inte orden, men sjöng glatt ändå. Vi var en tvärhand. 

Så var det då dessa Pippari. Eller Kangoskakor, som dom heter. Fast jag säg Pippari. Dom är enkla i grunden, men det är i det enkla magin finns. Smör, socker, vetemjöl och lite hjorthornssalt och de där små hemliga knepen som gör att de blir precis rätt konsistens utan att smulas sönder.

Man kan nästan höra hur kakorna berättar sin historia, generationer av starka händer som knådat, kavlat och gräddat. En dag i somras fick jag äran att möta en äkta ättling till upphovskvinnan av Kangoskakan. Jag hade tjatat, nåväl starkt föreslagit, för min kompis Sofie att vi skulle åka till Kangos på våran roadtrip. Det krävdes ingen övertalning alls. Vi for dit, jag började fråga runt (som vanligt) och abrakadabra! som ett mirakel fanns det Kangoskakor att köpa på idrottsplatsen. Vi informerades att det fanns på affären också, dom var lite annorlunda. Beror på vad en gillar. Vi tog Hjördis till affären, men där var det slut! Men personalen hjälpte oss att ringa bagerskan. Och kan ni tro, vi fick komma förbi och hon bjöd på kaffe och berättade historian om Kangoskakan. Gun är nämligen 5:e generationen sedan Maja Uusitalo som uppfann kakan en dag när hon saknade andra jäsmedel och löste det med hjorthornssalt. Det var stort för mig och Sofie att få fika vid hennes köksbord. Tack så jättemycket Gun!

Det blev så mycket kärlek som vällde upp av att besöka Torndalen igen. Kiitos.

Är så tacksam för att ha fått ta del av Er kultur sedan vi var små.

Har du smakat Kangoskakor? Vad tyckte du? 
Rakastan♥️